Reformera den svenska gymnasieskolan!

Införd i Sundsvalls Tidning 2001-07-28. En del svenska politiker hävdar att den svenska gymnasieskolan är bra. Andra tycker att en hel del återstår. Vilka har rätt eller ligger sanningen någonstans mitt emellan? Efter ett år som gymnasielärare har jag hunnit reflektera en del och jag tycker en jämförelse med ett annat land kan vara befogat. Varför? Jo, för att olika länder kan dra lärdomar av varandras metoder. Ett land som haft stora bekymmer med sin gymnasieskola (motsvarighet till denna), är USA, inte minst dess storstadsområden. De har lyckats vända en negativ utveckling, exempelvis har nedläggningshotade skolor rest sig och visat goda resultat. Amerikanerna lämnar bakom sig en misslyckad metod och går istället in i en mer lyckosam variant. Amerikanerna är entusiastiska, beslutsamma och ser problemet i vitögat. Eleverna möts hela tiden av uppmuntran och krav. Den amerikanska skoldagen är mycket kompakt med ett schema från kl. 8-14. Inga halvtimmar och dötid där heller.

Närvaron på lektionerna på skolorna i New York ligger på över 80%. Motsvarigheten till gymnasierektor är ute bland eleverna, pratar, uppmuntrar och är familjär med många av skolans elever. Rektorn är skolans pedagogiska och verksamma ledare. Lärarna i New York med 20 års erfarenhet har dubbelt så hög lön som sin svenska kollega och har sin sjukvård och tandvård fri. Gymnasielärarnas kontakt till skolmyndigheterna är optimal. Amerikanerna applicerar kompakthet, hårda nypor, höga krav och realitet. I USA gillar lärarna sitt jobb.

Förhållandet till den svenska gymnasieskolan är diametral. Den saknar önskvärd strategi och där förekommer en oavbruten omorganisation av verksamheten och tro på hela tiden ny pedagogik. En stor del av eleverna har dåliga förkunskaper och är jättetrötta på skolan. Fasta regler saknas i någon större utsträckning. Ta t.ex. detta med rökförbud. Visst är det ett förbud, men vem följer det? Antingen har man regler, eller så har man inte.

Hos oss sitter gymnasiechefen på sitt tjänsterum upptagen av papper, telefonsamtal, sammanträden och konferenser. Rektorernas undervisningsskyldighet har helt tagits bort. Fast detta är egentligen inte rektorn himself/ herself som rår för. Den svenska modellen ger helt enkelt inget utrymme för detta. Schemat är ett annat problem; de svenska gymnasie-elevernas schema är hopplöst med långa raster mitt på dagen. Fast så är det heller inte eleverna som står i centrum, utan modellen som tvingar.

Därmed är vi inne på vad jag tror är felet med den svenska skolan. Modellen ger inget incitament för punktlighet, skötsamhet och ordning. Byråkrater styr och vänder papper. Disciplinlöshet råder i de svenska skolorna. Det är en av politikerna fastställd modell att allt ska vara enligt detta mönster. Efter kommunaliseringen har gymnasielärarna uppfattat att kommunpolitikerna struntat i om dem trivs eller inte. Jämför bara detta med att lärarnas ledighet har kringskurits, eftersom de styrande eftersträvar lika rutiner för alla. I Sverige är en majoritet av gymnasielärarna missnöjda med de styrande och röstar därefter.

Själv talar jag inte utifrån egna erfarenheter, eftersom jag varit lyckligt lottad med mitt vikariat på privatskola. Kanske beror det på att det är en privatskola, kanske kan det vara andra faktorer. Dock märkte jag under min praktik i kommunal skola, att varken lärare och elever var nöjda med modellen. Säkert finns det kompletterande uppgifter såsom ännu värre exempel samtidigt som det finns många fungerande exempel. Nuvarande problem i Sverige, tror jag helt frankt beror på att vi har haft det för bra. Därför har vi inte haft eller har den beredskap för en alltmer tuffare skolmiljö som vi mer och mer ställs inför. Amerikanerna har prövat denna låt-gå-modell som vi i Sverige fortfarande hänger oss åt. Vi är i det skede som amerikanerna just har lämnat. Detta är måhända en dyster profetia, men jag tror faktiskt att den kan vara sannolik. Modellen bör reformeras och de svenska myndigheterna behöver nya direktiv och dem bör INTE komma från vänster.

Jonas Dahlgren
Gymnasielärare under terminstid