Ge bussföraren en vink.

Införd i DN 2002-08-12. Det pratas ofta om vilka miljöförbättringar som bör göras i samhället. Inte sällan anförtror man teknik och forskningsrön att stå för lösningen på Gordisk knut. Hokus pokus och vips så var alla miljöproblem borta. Jag tror att lösningarna inte alltid behöver vara så avancerade, utan av mer jordnära slag. Ta exempelvis detta med kollektivtrafiken. Själv är jag busschaufför under ferietid och har ett förslag som varken kostar i teknik eller kräver år av utredningar.

När jag kör fram till en busshållplats är det sällan att man får en viljeyttring av resenären att denne verkligen vill åka med. Om någon inte vill med, märker man det först när man bromsat in och angjort hållplatsen. Man tror många gånger att en resenär ska med, fastän han inte alls vill med. Detta beror bl.a. på att en hållplats kan vara hållplats för flera linjer.

I England har man något som kallas request (direkt översatt, begära) som man använder sig av i busstrafiken. Uttrycket innebär att resenärerna vid hållplatsen ska begära, de ska visa att de vill åka med. Om de inte gör det, stannar heller inte bussen. Med en vink åt chauffören visar dessa att bussen ska stanna och chauffören slipper därför den där tvehågsenheten. Jag tror det finns mycket att vinna på detta. Tänk alla hållplatser som finns på alla linjer! Tänk på hur många linjer och bussar det finns in varje stad! Tänk alla onödiga inbromsningar som sker i tid och otid. Min fråga till busstrafikens aktörer är: Varför beslutar man inte om att varje resenär som vill med en buss måste visa att han vill med? Detta kräver ingen teknisk investering, inkräktar inte på integritet och kostar noll kronor. Bra för chaufförerna, för trafiken och för miljön. Bra för alla!

Jonas Dahlgren