En fråga om mentalitet.

Införd i Östgöta Correspondenten 2002-10-01. Sverige som turistland lider svåra nettonederlag. Det är fler svenskar som besöker utlandet än vad det är turister som söker sig hit. Som svenskar bör vi vinnlägga oss om en god ton i turistavseende, vi ska visa turisterna att inte ens den inhemska befolkningen söker sig härifrån. Jag tror att det hela kan ha att göra med vår mentalitet.

Man vet att det är Sverige man lämnar, då de först så trumpna flygpassagerarna snabbt blir alltmer högljudda och muntra ju högre upp och längre bort från hemorten de kommer. Då de landar är de laddade för vilken karneval som helst.

Ja, så skrev Herman Lindkvist i en av de stora kvällstidningarna i början av september. Påståendet är träffsäkert och synliggör egentligen en form av trauma vi har här på hemmaplan kontra bortaplan. Johan Hakelius, f.d. ledarskribent på SvD fokuserade saken ur en annan synvinkel då han skrev: Den svenska normen kräver att varje åsikt backas upp med en offentlig utredning, alternativt ett kongressbeslut och att varje slutsats behängs med en nyanserad bisats. I Sverige ska det alltid vara en diskussion om vad man ska göra, sedan ska förslaget vidare på remiss…därefter följer ett avvägt och väldoserat resonemang och så en avslutning där de omsorgsfullt spridda trådarna knyts ihop till en prydlig scoutknop.

Uttrycket medioker, regel- och normstyrd ger en adekvat bild av svensken och svenskens situation. Allting ska vara inplanerat och bedömt i förväg Försiktighet och måttfullhet snarare än spontanitet och uppsluppenhet. Avvikare och originalitet uppskattas inte. Tyst är bättre än debattglad, för lagom är alltid bäst. Fast de svenska turisterna verkar vilja så mycket mer än så, för hur ska man annars tolka att Sverige som turistland lider svåra nettonederlag? Det är fler svenskar som turistar i utlandet än det är utlänningar som besöker Sverige. Egentligen borde det ju vara tvärtom. Sverige ska vara ett så bra turistland att inte ens svenskarna själva vill bort härifrån när ledighet så medger. Det hela kan bottna i vår mentalitet om att vi ger signaler om att vi inte är så speciella. Det är aldrig något säljande koncept! Moderata ungdomsförbundet hade för några år sedan en kampanj som fokuserade kring detta. MUF ville under rubriken När såg du en glad sosse senast?,medvetandegöra denna mentalitet. Budskapet var…enkelt uttryckt att de är bättre att se möjligheterna i svårigheterna än svårigheterna i möjligheterna. Ingenting är omöjligt och allt går att förenkla.

Man behöver inte motivera varje handling med en essä av bakgrund eller harang av förklaringar. Medborgare ska inte behöva åka utomlands för att få sitt lystmäte av trivsel, umgänge och gemyt. Svenskar ska inte känna sig så kontrollerade och normstyrda att det krävs en utrikesresa för att locka fram spontaniteten och glada miner ur smilgroparna. Vi svenskar ska vara laddade för vilken karneval som helst. I Linköping och Norrköping har vi Linköpingsfestivalen och Norrköpingsfestivalen en gång om året, men det är när allt kommer omkring…alldeles för sällan.

Jonas Dahlgren