Variabel valdag vidgar valresultatets validitet.

Införd i Helsingborgs Dagblad 2002-03-25. Debatten om skilda valdagar har förts över en längre tid i Sverige. Med anledning av att det är valår i Sverige anger vi nedan en jämförelse dels med Norge dels en koncentration av vilka argument för respektive emot gemensam valdag som finns. Med relation till detta, vad medborgarna anser, vad SOU 2001:65 anger är vår slutsats att av formellt ansvar bör följa reellt ansvar. Variabel valdag minskar risken att valet blir slentrianmässigt. Eftersom en åtskillnad av valdagar handlar om nationella spelregler, bör nationell enighet eftersträvas. Detta skriver Jonas Dahlgren och Carl Sonesson i sitt debattinlägg nedan.

Med skilda valdagar avses en valordning där samtidiga kommun- och landstings/ regionalval anordnas vart fjärde år och där tidpunkt för dessa infaller mitt emellan de ordinarie riksdagsvalen. I jämförelse med de förhållanden som rådde i början av seklet, med val i olika månader av året och indirekta och rullande valperioder innebär dagens gemensamma valdag en stor koncentration av valen. (SOU 2001:65). Vår tes är att det kan finnas vissa politiska schatteringar som ej åtrår skilda valdagar, eftersom det ökar väljarnas intentioner till röstdelning. Tesen baseras på att (s), som är motståndare till skilda valdagar, vinner mest på status qou. Röstdelning är inget som premierar (s).

Fördelar med skilda valdagar:

  1. Skilda valdagar vitaliserar den kommunala demokratin genom att minimera rikspolitikens dominans över den. Renodlade kommunala valkampanjer kan öka kommunmedborgarnas möjligheter att fatta rationella röstningsbeslut i kommunval och öka möjligheterna till ett ansvarskrävande på rätt nivå. Dessutom är skilda valdagar ett botemedel mot en negativ konsekvens av införandet av 4-åriga mandatperioder, nämligen den att det förlöper en lång tid mellan valen. Hur demokratiskt är det? De låga perioderna mellan valen innebär en temposänkning i en demokrati med huvudaktörer som kräver regelbunden kreativitet/ vitalitet i samband med valrörelsen.
  2. Skilda valdagar förbättrar de kommunala valkampanjerna, hävdar vi. Enligt SOU 1954-54:116, 117 är skilda valdagar en av förutsättningarna för ett verkligt ansvarstagande. I glesa val riskerar partierna att tappa kompetens vad gäller valkampanj och blir därför sämre på att mobilisera väljarna.
  3. Vi vill poängtera att med skilda valdagar går det att kombinera längre mandatperiod med krav på ansvarsutkrävande ofta.
  4. Risken enligt motståndarna till skilda valdagar, är att valdeltagandet sjunker. Fast högt valdeltagande är inte ett mål i sig. Det viktiga är att det ligger på en acceptabel nivå och att de som röstar vet vad de faktiskt röstar på. Enligt SOU 2001:65 har andelen mycket/ ganska intresserade av politik allmänt ökat. Detta innebär alltså att folk skulle rösta även vid skilda valdagar. Politiskt intresserade blir ju inte mindre intresserade pga. att valet ligger på annan dag än vanligt.
  5. Skilda valdagar uppmuntrar till röstdelning, som i sin tur är tecken på medvetenhet och demokratiskt vitalitet. Detta är bra, ty röstdelning måste uppfattas som ett tecken på välövervägda individuella val. Man röstdelar i nästan dubbelt så stor omfattning i valet om man är negativ till politiken på kommunal nivå än när man är positiv (33 resp. 17 %). Missnöjet med politiken på riksnivå leder endast till en ökning med en femtedel från 19 till 23 %. (SOU 2001:65, s. 118).

Grad av genomförbarhet.

En viktig aspekt är att skilda valdagar inte nödvändigtvis innebär en fortsatt valdag just den 3 söndagen i september. Vi förordar gärna ett vårval i detta sammanhang. Vårvalsförslaget ska ses i perspektiv till en mängd uppkomna praktiska problem knutna till riksdagens arbetsordning och budgetberedning. Detta är en direkt konsekvens av den nya budgetprocessen. Den nya budgetprocessen sammanfaller med kalenderår och harmoniseras därmed till det kommunala budgetåret samt till andra EU-länder. Nuvarande system gör att budgetpropositionen oturligen krockar med valdag. Den borgerliga regeringen efter valet i höst, vi går handlingarna i förväg, står därför inför den delikata uppgiften att lämna in slutgiltig budget 10 dagar efter sitt tillträde. Om valen ordnas tidigare under budgetåret skulle ett regeringsskifte kunna få ett snabbare genomslag i reell politik. Väljarna skulle få snabbare respons. Vilken dag som bör väljas vill vi låta vara öppet till diskussion. Kanske kan en möjlighet vara att ordna riksdagsval den söndag som infaller 6 veckor efter påsk. Det som spelar in här är väderförhållanden, möjlighet att mobilisera opinion, mobilisera partiarbetare samt den lokala budgetprocessens tidtabell. Val i anslutning till 1/4 bör dock, av lätt insedda skäl, undvikas.

Slutsatser/ sammanfattning

(S) som är anhängare av nuvarande system anser att gemensam valdag möjliggör helhetsperspektiv för väljarna som tenderar att rösta lika i de olika valen. Därmed är vi inne på pudelns kärna. Potemkinfasaden för (s) till gemensam valdag heter helhetsperspektiv och högt valdeltagande. Fast egentligen är det taktik och maktfullkomlighet bakom samma fasad. Vår tes stämmer yttermera eftersom EU-inträdet med val på annan dag än 3 söndagen i september mycket riktigt sänkt väljarstödet för (s). Risken för minskad demokrati med hänvisning till valdeltagande är svårgripbar. Angelägna medborgare går nämligen och röstar oavsett hur höga trösklarna för deltagande än är. De röstar inte för att de råkade ramla in i en vallokal, de röstar därför att de helhjärtat vill. Medvetna medborgare kan antas vara politiskt intresserade och förväntas därför ha tänkt igenom partival i detalj. Deras angelägenhet att rösta är ett slags kvitto på att en välövervägd beslutsprocess har ägt rum.

Högt valdeltagande är inget självändamål, eftersom att inte rösta också är ett val. De som inte röstade i EU-omröstningen 1994 är ju inte människor som är mindre värda. Det kan ha varit människor som ansåg att det var dött lopp mellan ja- och nej-argumenten. En sådan analys är inte antiintellektuell. Hellre lågt valdeltagande med välavvägd beslutsprocess än hysterisk jakt på högt valdeltagande där själva röstningen blir ceremoniell snarare än helhjärtad. Sammantaget ger detta följande bild: 1) Skilj på valdagarna, för att öka den lokala och regionala demokratin. 2) Det är inte valdeltagandet som vi välsignar utan dess validitet. Att skilja på valdag skulle öka medvetenheten och minska risken för slentrianmässig röstning.

Jonas Dahlgren (c)
Carl Sonesson
Regionråd i Skåne län