Är monarkin problematisk? Tänk då på demokratin!
Införd i Gotlands Allehanda 2004-03-24.
DEBATT. Republik har sina fördelar, men för Sveriges del har vår monarki fungerat i århundraden, hävdar Marcus Bernhardsson, redaktör för Rojalistiska Föreningens tidskrift Rojalisten, och Jonas Dahlgren, medlem i Rojalistiska föreningen.
I dagarna har Rojalistiska Föreningen sitt årsmöte, sin riksstämma, i Stockholm, ett årsmöte där rojalisterna från olika delar av Sverige kraftsamlar sina styrkor. Monarkins ställning i Sverige är alltjämt ohotad, intakt och bejublas av en öronbedövande majoritet. Dock kan vi inte ta vår monarki för given, demokratiaspekten har inte minst efter händelserna kring uttalanden om Brunei, blivit mer och mer belysta.
Konstitutionell monarki bäst i Sverige.
Antagligen är den parlamentariska demokratin det politiska system som fungerar bäst, av dem som finns. Fast demokratin upphöjs till en nästan absolut lag, som inte får kritiseras. Det är olyckligt, eftersom demokratin också har sina brister. Maktutövningen fungerar bäst om demokrati kombineras med duglighet, vilket vanligtvis är en utopi.
Folket påverkar den allmänna inriktningen genom att rösta på duktiga människor, som sedan sköter styret. Det skulle kunna kallas ”folkstyre”, men egentligen är det inte fråga om detta. Väljarna styr inte landet. Folkets makt sträcker sig möjligen till att byta politiker vid nästa val. De politiskt förtroendevalda styr landet. Alltså återstår problemet hur dugliga nu dessa förtroendevalda är. Det gäller att hitta de klokaste som ska styra landet. Demokrati är ett ganska trubbigt verktyg att göra det, eftersom folket kan ha svårt att veta vem som är rätt man på rätt ställe. Väljarna kan inte heller välja vem dem vill. Det är de politiska partierna som nominerar vissa av sina medlemmar till kandidater som det är möjligt att rösta bort. Härpå gör media en del av dessa kända för allmänheten. Vissa kandidater tenderar att vara av en viss typ: ha smak för makt. Fast att man gillar makt betyder inte direkt att man är bra på att använda den. För att bli återvalda lockas vissa politiskt valda att försöka fiska röster genom att lova väljarna allahanda förmåner. Att vinna röster blir då ofta viktigare än att styra landet efter bästa förmåga. Reella värden kommer därför inte så sällan i skymundan på bekostnad av ytligare betingelser varför en av demokratins viktigare funktioner, paradoxalt nog, blir att just rösta bort demokratins företrädare snarare än att befästa och integrera dessas position. Därför blir allehanda former av propaganda allt viktigare instrument, inte så mycket för att föra fram en viss politisk eller ideologisk uppfattning, utan för att just integrera ett personnamn i människors medvetande.
Representativ demokrati är alltså ett bra system, men är ingen garant för bra kvalité. De förtroendevalda som utses genom val kanske vissa har åsikter om. Om målet är att hitta de klokaste och dugligaste, är den representativa demokratin en tvivelaktig metod. Det bör dessa som kritiserar vår konstitutionella monarki tänka på. Dessa som kritiserar vår konstitutionella monarki ur en demokratiaspekt, bör överväga hur den representativa demokratin alltid fungerar. Därför anser vi att rådande ordning med vår konstitutionella monarki är ett system som passar Sverige mycket väl. Lefve Konungen!
Jonas Dahlgren, medlem i Rojalistiska Föreningen.
Marcus Bernhardsson, redaktör för Rojalistiska Föreningens tidskrift Rojalisten.